Jag är en väldigt spretig person som ofta har tusen järn i elden. Jag trivs så, på gott och ont. Men det har också inneburit att jag ibland kört på som ett skenande tåg och inte alltid hunnit stanna upp och känna efter, så där på riktigt.
Jag skriver alltid numera To-do listor varje vecka för att kunna fokusera på allt som jag vill hinna med och som behöver göras. Min dotter har lärt mig det- hon använder listor, hon vet hur jag vill väldigt mycket jag har på gång och tappar fokus ibland. Listor är bra. Man ska lyssna mer på sina barn. Hon inspirerade mig också att börja brodera igen för några år sedan… hennes broderier inspirerade mig att ta tag i hantverket på allvar igen. Kreativitet är smittsamt.
I helgen har vi varit mer eller mindre insnöade hemma, skottat snö… hasat runt i yllesockor på fötterna och tagit en lång finska bastu för att värma upp oss på lördagkvällen. En helg som jag numera kan njuta av. Det kunde jag inte på samma sätt före Corona-pandemin, men nu har den tvingat mig att vara hemma så mycket mera, och för mig har det blivit att hemma är bra. Hemma är mitt favoritställe numera, jag ser hemmavarandets potential med nya ögon. Mycket har jag att tacka broderandet för det. Jag har hittat min oas, min inspiration. Min Broderi atelje´ uppe på vinden är mitt lilla egna (kaotiska) paradis.Och jag förstår min syster som är konstnär och tillbringar mycket tid i sin atelje´så mycket bättre.
Min syster bor i samma by som mig, en km bort. Vi är totalt olika men ändå så lika, vi har i hela vårt liv varit sammanflätade i varandras liv, periodvis intensivare, periodvis på håll. Hon har varit konstnär så länge jag kan minnas och målat och ritat de mest fantastiska verk ända sen hon var barn.
Nu när vi båda har passerat 50 har även jag förstått detta med att våga satsa på det man älskar och våga utveckla det. Min syster förstod det tidigt, jag själv behövde mer tid på mig. Det är så mycket jag velat hinna och göra, och samtidigt inte riktigt vågat. Men man blir klokare med åren tydligen.
För några veckor sedan fick vi två systrar utmärkelsen ”Årets Kulturpersoner 2021” av Korsholms kommun, vår hemkommun. Överraskande och lite extra kul att vi fick det båda två på samma gång och med väldigt fina motiveringar. Vi vill båda två dela med oss av hantverken, så att alla kan hitta sin passion och hantverk. Så glad att kreativitet och skapande uppmärksammas. Kreativitet kan smitta av sig!
Det vackra, det personliga och gamla hantverket broderi hoppas jag kan få hitta sin väg till många nya brodösers hjärtan framöver.
